Tanken med Gloriaskatten var min kulturpark i Stockholm. En kultursatsning med återvinning, konst, kultur, sång, musik, dikter, hemslöjd m.fl. I avvaktan på den så arbetar jag med min trädgård ute på landet. I miniatyr format. Sedan en tid tillbaka har många bloggare kommit och gått, så jag tänkte 'jag skriver lite grann' om min kristna barndom och uppväxt. Min familj med norsk mor och finsk far som tillsammans fick sju barn. Det är vi. Ni läsare som följer mig vet säkert idag vad och hur jag skriver. På den vägen är det. Så nu har jag trogna läsare i Gloria's blog. Tack, det gläder mig något så oerhört att ni följer mig och läser det jag skriver. Det ger mig en tillfredställelse att det ger mig mer mod att fortsätta skriva. Det blir liksom ett begär. Nu förstår jag författare som säger 'aldrig mer' eller nu 'har jag skrivit min bästa bok'. Ja, så är det. Det tar inte slut. Att skriva eller författa en samling av bok, dikt, poesi eller någon annan fort av 'skriv' är en konst i sig. Att vilja förklara och ge sin eller en annan version av saker och ting.
